My own kind of therapy

Shittus pommfrittus vad det var skönt att simma. Har saknat det. Simmade rätt ofta sista tiden på gymnasiet, men sen blev det inte av längre. Är för jobbigt att ta sig till Haga eller Gustavsvik. Fast G-viken är ju värt ändå, eftersom man, till skillnad från i Haga, får plats i bassängen och kan hålla räkningen på hur många längder och hur långt man simmat. I Haga är ju bassängen så kort och trång att man inte orkar hålla räkningen på hur långt man simmat. Nä, jag gillar Gustavsvik. Tror jag ska skaffa klippkort där framåt våren, när man kan cykla. Eller på vintern när man inte har nåt annat planerat, så att man har tid att krångla med bussarna dit. Eller så. Vi simmade en kilometer, tog cirka 40 minuter tror jag. Inte så fort med andra ord. Men det var skönt. Och så solade vi efteråt. Guuuud vad det var skönt då. Det borde man ju göra oftare. Om det inte var så farligt alltså. Men men.

Resten av dagen ska jag bara ligga i soffan och kolla på tv och sånt där. Känns inte som att det är lördag.. Men imorgon blir det jobb igen.