My own kind of therapy

Holy moley. Igår alltså. Jag var astrött på eftermiddagen, så gick och la mig en stund. Hade tänkt åka till Jennifer runt sju, så tänkte att det måste räcka att vakna klockan sex. Klockan ringer och jag börjar kolla busstider. Inser till min fasa att bussarna inte matchar varandra alls, så för att ens vara där innan åtta så måste jag åka med 18:21-bussen hemifrån. Eftersom klockan var nästan tio över sex när jag insåg detta, och jag inte ens bestämt vad jag skulle ha på mig, utbröt panik. Goddamn, jag virvlade runt lägenheten, slet åt mig kläder, slängde ihop vad jag behövde ha med mig och sminkade mig i farten. Och jag hann, nätt och jämnt. Geez. All stressen gjorde mig så törstig att jag svepte två glas av smultronvinet direkt när jag kom fram, haha. Det var mycket godare igår kväll än när jag smakade i fredags! Blir nog mitt nya. Anyways, kul folk hemma hos Jennifer, vi var uppåt en tjugo stycken mot slutet! Hade jättekul på förfesten, men som vanligt dog det sen när vi åkte upp på stan. Vi blev väldigt sena upp på stan, så det var för lång kö till Strömpis, så det blev Pitchers istället, och där var det astråkigt. Så tog bussen hem vid halv två. Däckade på en gång när jag kom hem. Kände mig inte så jätteberusad, men hade ju faktiskt dragit i mig hela vintetran, visserligen bara en 0,75 cl, men ändå. Men jag drömde inatt att jag var på värsta dunderfesten och var askalas, så nog var jag lite full ändå, haha. Och bakis idag.. Det är en jäkla tur att jag inte börjar med Viktväktarna förrän imorgon, för idag behöver jag fett!