My own kind of therapy

Blä, jag tror inte att det är falsklarm på sjukdomen den här gången. Fortfarande halsont, och det sticker i näsan. Och sån där trevlig frossa. Buhu. Men det var faktiskt jättelänge sen jag var sjuk nu. I mina mått räknat alltså. Vilket då betyder att jag varit någorlunda frisk sen innan jul, vad jag minns. Sweet! Men som sagt, nu är det nåt på g. Fick förfrågan om att jobba imorgon, men avböjde, eftersom jag dels då inte mår så bra, och så är Tommy i skolan och vi har inget dagis. Tror att de eventuellt vill att jag jobbar på torsdag också, men passade på att säga nej till det också. Mest för att jag går i skolan på förmiddagen, och det blir så himla jobbigt med maten och sånt då. Plus att jag inte kommer orka. Tar nya tag nästa vecka. Nu pratade jag ju inte ens med chefen direkt, utan fick ett mejl på Facebook av arbetskamrat. Har försökt få tag i chefen i två dagar nu, så nu passade jag på att vidarebefordra i mejlet att nu kanske chefen kunde ringa mig istället, om han nu vill veta hur jag går i skolan. Så det så.

Vad härligt det var att starta upp kören idag igen förresten! Ibland kan jag känna att, nää, jag har ingen lust idag, jag stannar hemma. Men när jag väl kommer det är det så himla värt det, jag mår så bra av att sjunga. Ibland känns det som att jag bara behöver få sjunga ut en massa känslor. Men det blir lite jobbig stämning om man bara ställer sig rakt upp och ner och sjunger nåt helt random. Särskilt på stan. Kan jag tänka mig alltså, jag har ju inte provat. Men jag drömmer ofta i sång. Typ som att hela mitt liv är en musikal. Särskilt om det uppstår en konflikt eller liknande. Då löser vi det i sång. Det är härligt. Man borde sjunga mer. Hade det inte varit så förbaskat dyrt hade jag tagit privata sånglektioner. Och hade jag haft tid (läs: fler lediga helger) hade jag gärna sjungit i nån mer kör. Men nu blir det inte så. Vi kör på i BB istället. 

På tal om ingenting har Spike idag fått två nya kompisar på dagis. Hans gamla roomie Milou slutade på dagis igår, för det har kommit/ska komma en bebis i familjen, så nu behövde Spike få nån ny att dela rum med. Han är ju som bekant ganska extremt sällskapssjuk. Och nu fick han alltså två stycken på en gång! En dvärgschnauzer som heter Marly, och så tror jag att den andra heter Billy och är en liten pappilon (?) med jätteroliga öron. Men jag hörde inte riktigt det sista dagisfröken sa, så jag är inte helt säker på att det är han. Får be nån peka ut honom på fredag kanske. På tal om dagis så ska Spike och jag gå till veterinären imorgon. Det går tydligen noskvalster på dagis, så för att undvika en "epidemi" ska alla hundar ta medicin mot detta, oavsett om de är smittade eller ej. Spike är såvitt vi vet inte smittad. Nog för att han brukar nysa när vi går i trapphuset ibland, men det gör han ju jämt, så det räknas inte. Men han behöver i alla fall inte undersökas eller nåt sånt där, utan vi går bara dit och köper medicinen. Yes. Ungefär det enda spännande som händer imorgon. Om jag inte blir sämre kan vi i alla fall ta en promenad dit, annars får vi åka buss. Det ligger bortanför Eurostop, allra längst bort ut på gärdet nästan.

Anyways. Idag har jag varit så "bra" med maten att jag har typ åtta points kvar. Så jag "har råd" att äta upp resterna av min Marabou digestive. Choklad är bra mot halsen. Säger vi. Har förresten kommit på att jag inte tycker om Cola light längre. Eller i alla fall att jag numer föredrar Zero, vilket jag hatade förut. Så det kan gå.