My own kind of therapy

Tog en paus från hemtentan för att gå ut med Spike. Riktigt skönt ute, och jag älskar att björkarna har fått löv! Det liksom lyser om dem.
Vi träffade en Jack Russell-tjej på promenaden. Eftersom hon var bakom ett stängsel lät jag Spike få hälsa, och han var så duktig så. Han är väl det med tjejer, antar jag. Annars kan han få lite ryck och vilja bitas i ansiktet. Dock var tjejen mer intresserad än han, Spike ville efter snabb hälsning gå och kolla läget hos tjejens husse istället. Fast hon var ju också nästan dubbelt så gammal som honom också, haha.