My own kind of therapy

Alltså.. Är det bara för mig som veckorna flyger fram? Alltså, på riktigt?
Jag vet inte vart tiden tar vägen. Tycker inte att jag har särskilt mycket att göra, och det brukar väl ändå vara då det går som segast?
Jag tyckte att det var igår som jag satt på cykeln på väg in till stan och frågade mig om man kunde räkna det som mitten av maj om det var den tionde. Nu är det den tjugoförsta, och det är i slutet av maj!
Maj har nog gått allra snabbast. Jag tycker bara att det är positivt att tiden går fort, för jag har så mycket att se fram emot, bland annat hela två utlandsresor i sommar. Men det är ändå lite läskigt. Emmy Rossum har verkligen en poäng i Slow me down.



Racing, and rushing, and running in circles
Moving so fast I'm forgetting my purpose
Blur of the traffic is sending me spinning
I'm getting nowhere
My head and my heart are colliding, chaotic
Pace of the world, I just wish I could stop it
Try to appear like I've got it together
I'm falling apart

Save me
Somebody, take my hand and lead me
Slow me down
Don't let love pass me by
Just show me how
'Cause I'm ready to fall
Slow me down
Don't let me live a lie
Before my life flies by
I need you to slow me down

Sometimes I feel that I might disappear in the blur of fast-forward
I falter again
Forgetting to breathe
I need to sleep
I'm getting nowhere
All that I've missed I see in the reflection
Passed me while I wasn't paying attention
Tired of rushing, racing and running
I'm falling apart

Tell me
Oh, won't you take my hand and lead me?
Slow me down
Don't let love pass me by
Just show me how
'Cause I'm ready to fall
Slow me down
Don't let me live a lie
Before my life flies by
I need you to slow me down

The noise of the world is getting me caught up
Chasing the clock and I wish I could stop it
Just need to breathe
Somebody, please, slow me down