My own kind of therapy

Trevligt med kalas! Tycker det är kul när man kan ha med Spiken, han gillar att träffa folk. Katterna sprang och gömde sig, så det gick bra. Casper kom med sitt gosedjur, och det ville såklart Spiken ha, och då blev Casper rädd för honom. Efter fikat gick vi ut i trädgården, och då kom stora Nanouk ut också. Han är en jättehund, så han är typ fem gånger så stor som Spike. Min lille kille va förstås kaxig, men Noken brydde sig inte. När Noken fått gå och lägga sig i bilen igen så fick Spike vara lös, det gillade han. Bra att han får springa lös ibland, och att han får springa av sig utomhus.

Nu väntar jag på mat. Vi blev väldigt lata och hungriga, så idag köper vi hem kebad igen, fast vi gjorde det igår. Inte likt oss. Ahwell, så kan det gå.