Delilah

Trots den värsta ångesten i mitt liv fick jag till en kanonkväll med Sara och gänget igår. Behövde verkligen komma på andra tankar. Först förfest på Majorsgatan, och sen blev det Frimis. Satt ute hela kvällen, i det sköna vädret. Det var great!

Sov till ett idag, helt sjukt. Kom inte upp förrän två. Men hade redan bestämt att den här dagen skulle spenderas i sängen.

Pratade in ett meddelande till min uppdragsgivare på assistansfirman igår, sa att jag inte klarade av detta jobb. Jag mår verkligen så himla dåligt hela tiden, det funkar bara inte. Jag kan inte gå runt och ha ångest och ont i magen och gråta bara för att jag ska gå till jobbet nästa dag. Jag kan inte ha det så, jag går under. Det konstiga är bara att jag inte förstår varför det är så, för jag har egentligen ingenting emot jobbet. Men nu säger kroppen att det är så, det är bara att lyssna. Hoppas verkligen att chefen ringer tillbaka så snabbt som möjligt imorgon, och att jag kan bli av med mina tider redan på tisdag. Hoppas, hoppas, hoppas, HOPPAS! Det är det enda jag önskar mig i födelsedagspresent, i förväg. Förra året var det att vi skulle få lägenheten, nu vill jag bara bli av med jobbet. Ja, gud, det måste lösa sig, annars vet jag inte vad jag gör.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0