My own kind of therapy

Sent om sider (Anna kom klockan åtta) blev det lite julbak trots allt. Peppisar och lussebullisar. Att det tar sån tid att göra lussebullar alltså! Typ två timmar, det är ju inte klokt. Segt som bara den. Tur då att vi var smarta nog att göra pepparkakorna i jäspauserna. Fast egentligen tycker ingen av oss om hemmagjorda pepparkakor. Är det egentligen någon som gör det? För mig är det bara själva bakandet som är grejen, och att äta den supergoda degen. Den färdiga produkten brukar glömmas bort i nåt skåp, eller slängas. Fast i år kanske jag tar mig tid att dekorera dem, då kan man ju faktiskt ha dem framme som dekoration, eller nåt. Lussebullarna blev dock jättegoda! Jag gjorde stora tjocka bullar, saftiga och goda! Fast det blev inte så många. Vi gjorde bara en halv sats, för jag hade inte tillräckligt med mjöl. 17 fucking deciliter liksom, vad är det? Men men, jag är inte så mycket för fikabröd, så det gör inget. Jaha, nu hamnade bilderna helt galet, vi skyller på att jag använder Google Chrome..