I never really found a place that I call home
Fredagen den tolfte juni 2009
17:46
Den här dagen borde officiellt döpas till Regnets dag. Helskotta, så det har vräkt ner! Eller, vaddå vräkt, det vräker ju fortfarande! Det verkar inte finnas någon hejd. Tycker synd om alla studenter som fått massa regn på sig idag. Ska nog inte klaga på vädret på min.. Fast det var åtminstone lite varmare idag än då. Men ändå!
Var hos optikern imorse. De konstaterade att jag nog aldrig kommer kunna se hundra procent bra med linser, på grund av mitt brytningsfel. Men det är ju inte så att jag ser dåligt, bara lite jobbigt med skärpan ibland. Men fick i alla fall ut nya linser, och recept på glasögon, så nu ska här letas glasögon! Lär inte bli på Homqvists i alla fall, så jäkla dyrt! Blir nog på Specsavers, två för en liksom.
Åkte till Hallsberg, eftersom vi skulle iväg på begravning på eftermiddagen. Återigen, stackars studenterna! Tror nästan det regnade ännu värre i Hallsberg. Jag kan säga att jag sprang från Allé till God Smak (vilket i och för sig bara är typ tjugo meter, men ändå). Hade inte ätit sen frukost, och gud vet när vi skulle få mat sen, så var tvungen att äta lite.
Så var det då begravning, mammas farfar dog för någon vecka sen. Jag stod honom inte alls nära, har nog inte träffat honom på säkert tio år. Men jag hade inte varit på någon begravning innan, så jag kände att det kanske vore en bra idé att gå på en som man inte känner så mycket inför, så inte min första begravning blir för någon som jag verkligen kommer sörja.
Det var verkligen en jättefin begravning. Vi var på Norra Kyrkogården, gammelfarfar ville ha en borgerlig begravning. Ganska trist rum i och för sig, men akten var kort och intim, och det var sjukt bra musik. När vi kom in möttes vi av tonerna av ledmotivet till Skärgårdsdoktorn. Jag var väl mest tårögd över musiken och situationen i helhet, än av saknad. Men det var verkligen jättefint. Dock var det såklart väldigt jobbigt att se alla ledsna. Allra jobbigast blev det nog när min lilla syssling, typ 8 år, lade en Pez på kistan, när vi andra gav blommor. Det var så himla gulligt!
Efteråt åkte vi till min gammelfaster på fika, och det var faktiskt väldigt uppsluppet och trevligt. Man glömde nästan bort att vi var där för att vi hade varit på begravning.
Kändes i vilket fall som att det var en väldigt bra första begravning.
17:46
Den här dagen borde officiellt döpas till Regnets dag. Helskotta, så det har vräkt ner! Eller, vaddå vräkt, det vräker ju fortfarande! Det verkar inte finnas någon hejd. Tycker synd om alla studenter som fått massa regn på sig idag. Ska nog inte klaga på vädret på min.. Fast det var åtminstone lite varmare idag än då. Men ändå!
Var hos optikern imorse. De konstaterade att jag nog aldrig kommer kunna se hundra procent bra med linser, på grund av mitt brytningsfel. Men det är ju inte så att jag ser dåligt, bara lite jobbigt med skärpan ibland. Men fick i alla fall ut nya linser, och recept på glasögon, så nu ska här letas glasögon! Lär inte bli på Homqvists i alla fall, så jäkla dyrt! Blir nog på Specsavers, två för en liksom.
Åkte till Hallsberg, eftersom vi skulle iväg på begravning på eftermiddagen. Återigen, stackars studenterna! Tror nästan det regnade ännu värre i Hallsberg. Jag kan säga att jag sprang från Allé till God Smak (vilket i och för sig bara är typ tjugo meter, men ändå). Hade inte ätit sen frukost, och gud vet när vi skulle få mat sen, så var tvungen att äta lite.
Så var det då begravning, mammas farfar dog för någon vecka sen. Jag stod honom inte alls nära, har nog inte träffat honom på säkert tio år. Men jag hade inte varit på någon begravning innan, så jag kände att det kanske vore en bra idé att gå på en som man inte känner så mycket inför, så inte min första begravning blir för någon som jag verkligen kommer sörja.
Det var verkligen en jättefin begravning. Vi var på Norra Kyrkogården, gammelfarfar ville ha en borgerlig begravning. Ganska trist rum i och för sig, men akten var kort och intim, och det var sjukt bra musik. När vi kom in möttes vi av tonerna av ledmotivet till Skärgårdsdoktorn. Jag var väl mest tårögd över musiken och situationen i helhet, än av saknad. Men det var verkligen jättefint. Dock var det såklart väldigt jobbigt att se alla ledsna. Allra jobbigast blev det nog när min lilla syssling, typ 8 år, lade en Pez på kistan, när vi andra gav blommor. Det var så himla gulligt!
Efteråt åkte vi till min gammelfaster på fika, och det var faktiskt väldigt uppsluppet och trevligt. Man glömde nästan bort att vi var där för att vi hade varit på begravning.
Kändes i vilket fall som att det var en väldigt bra första begravning.
Kommentarer
Trackback
