Ken Lee

080813 Onsdag

21:57
Häromdagen när jag skulle gå och lägga mig i min sköna säng bleb jag fruktansvärt avskräckt. Det satt nämnligen en spindel modell JÄTTESTOR på väggen. Den brighta eleven minns min upplevelse med spindeln i vasken. Jag kan säga såhär, att den var en liten fjutt i jämförelse. Den här var så stor att det inte går att beskriva. Till och med mamma blev förvånad. Hon försökte döda honom med en pocketbok (bibliotekets, hehe) men den lille, jag menar STORE, rackaren hade hög självbevarelsedrift, så på nåt vänster släppte han taget om väggen och kanade ner bakom min säng. Blä! Som tur var så är jag van vid diverse småkryp på mitt rum, så jag har liksom utvecklat ett litet skyddsnät. Jag förtränger att det finns där, så länge de inte kryper på mig. Syns de inte så finns de inte.

Igår jobbade jag. Såklart. Nu är ju tyvärr den underbara perioden då jag kunde ta bilen till jobbet jämt slut. Mamma har börjat jobba igen. Fuck. Så jag fick åka buss. Jag hade ingen lust att stressa så jag tog tidig buss. Tidtabellen visade fel, så jag fick gå runt i stan. Detta var innan klockan tio, nada öppet. Fick gå till Pressbyrån och köpa en Glaze.
När jag kom till jobbet fick jag ta personalingången, för klockan var inte tio ens då. Huga. Satt en stund på jobbet och läste min tidning och sen gick jag en sväng på Marieberg. Tyvärr var, och är, jag fattig. Men det bidde en sjal på Cubus för 30 spänn i alla fall.
Efter jobbet lekte jag med bebis. Han var vrålhungrig så det var bara att bege sig ut i regnet och gå till pizzerian. Åt gudomlig kebab i bröd.

Jobb idag också. Of course. Buss igen. Bläes. Gick i alla fall lite på stan med babe.
Jag var helt död idag. Jag orkade ingenting. Hade frossa hela dagen, vet inte om jag hade feber, eller om det bara var min kropps egna sätt att säga "STOPP!". I alla fall har jag enorm ångest över att jag var tvunegn att jobba även på fredag. Får alltså endast en dags ledighet denna vecka. Det suger infernaliskt hårt. jag vägrar. Min kropp säger ifrån,och nu måste jag lära mig att lyssna. Så är det bara. Alla ni som tror att detta är fejk; det är det inte! Jag mår riktigt dåligt. Inte varje dag, och inte hela tiden, men nästintill. Tillräckligt ofta och intensivt för att det ska vara en börda. Och det bör tas på allvar. Jag har haft så mycket konstigheter med min kropp sista veckorna, alltid kopplat till att jag känt obehag inför jobbet. Det är skumt.

Men i alla fall ledigt imorgon. Jag har bestämt att jag ska ha svulldag framför tv:n. Fyfan va gött! Bara vila upp mig. Och jag ska nog dra en fuling på fredag; säga att provet är flyttat till eftermiddagen så jag inte kan jobba. Alternativt sjukanmäla mig. Walla.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0