Kramp

Torsdagen den 5:e oktober 2oo6, 10:20 am

Tisdag. Hade drygt S-block, var så sjukt hungrig hela tiden för hade inte ätit på nästan ett dygn. No comments. Var hos audiologen, hade bra hörsel. Sen till Virginska och klippte mig. Det vart bra, alla har sagt att dte är fint i alla fall så jag får väl lita på det. Jättetrevlig frisör, hennes farbrors fru är tydligen Lotta som jag har i livskunskap.. Sen var det Sannamarken. Bara massa småungar, raggare och fjortisar. Hemsky. Köpte i alla fall svarta små örhängen för tjugo spänn. Och rem, såklart.

Onsdag. Var hos skolläkaren det första jag gjorde i skolan. Åh, blev så arg. Han säger att jag ska gå och träna upp lårmusklerna och det är typ bara i låren jag har muskler så vafan.. Det kommer inte hjälpa ett shit. Damn. Sen asseg engelska, jag och Nicklas satt typ och sov. Väckte honom genom att sticka en penna i magen på honom, han flög. Haha. ^^ Sen klassråd, och dte är ju lika katastrof som vanligt. Fick ut scheman för ESO. Sen hem och det är väl första dagen på länge som jag inte har sovit.

Torsdag. Resurstid tjugo över åtta, fast börjar egentligen en timme senare. Men det gick bra, jag är säkrare i min röst nu och känner ingen ångest inför att sjunga imorgon. Livskunskap, segt. Men blir säkert bra. Rolig grupp i alla fall. Datakunskap nu, det rä så otrolgti tråkigt, men jag har i alla fall pluggat S-block men det vart inget bra. Är så sjukt hungrig, men lunch om en kvart. Sen matte (jag har äntligen fått med mig miniräknaren!!) och sen idrott. Är inte peppad.. Sen ska jag leka med Jennifer och vi ska väl tjocka som vanligt, det är mysigt.



Jag önskar jag kunde säga att det är en fas vi går igenom, en storm vi måste orka rida ut
Och jag önskar jag kunde säga att vi klarar det tillsammans, att allting kommer ordna sig till slut
Men hur säger man till nån att här tar vägen slut?
Och hur säger man till nån att hjärtat längtar ut? 
Jag kan inte ljuga för dig, du känner mig alltför väl
Om du ser mig i ögonen så säger dom att vi kan bara vara dom vi är så ge mig inga skäl
För vad vi än kallar det så är det bara ett långsamt farväl

Här är din drottning utan krona, likgiltig och trött
En sorglig figur som du aldrig riktigt mött
Men när jag ser mig över axeln på åren som bara gick ser jag allt som gått förlorat men också allting som vi fick
Men vad säge rman till nån som vill börja om igen när dte redan är försent och man redan är på väg? 
Jag kan inte ljuga för dig, du känner mig alltför väl
Om du ser mig i ögonen så säger dom att vi kan baar vara dom vi är så ge mig inga skäl
För vad vi än kallar det så är det bara ett långsamt farväl

Jag tvår mina händer i kärlekens namn, du kan vinna allt, du förlorar ibland
Men vägen som vi färdas på, den leder, den leder ingenstans
Jag kan inte ljuga för dig, du känner mig alltför väl
Om du ser mig i ögonen..
Vi kan bara vara dom vi är så ge mig inga skäl
För vad vi än kallar det så är de bara ett låmgsamt farväl..  

 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0