My own kind of therapy

Det är lite krångligt det här med att åka och handla på vintern. Särskilt när man har en vovve som inte kan vara hemma själv. Har inte dagis förrän på fredag, så var tvungen att handla idag ändå. Och eftersom Tommy är pank, och det inte finns pengar på Ica-kortet var ju jag tvungen att följa med. Jo, men det gick väl bra. Vi tog med oss Spike och promenerade iväg till Maxi. Tommy tog en extrasväng med Spike, och jag gick in och handlade. Hade gått hur bra som helst, om det inte var för den lilla detaljen att jag inte hade nåt mynt, så jag inte fick någon kundvagn. Alltså.. Att gå med en tung kundkorg när man har så här ont i ryggen, det är fasen inte kul. Gud, vad det gjorde ont. Men jag hade inget val, bara att kånka på. Men det blev inte direkt bättre av att jag var tvungen att manövrera en pulka och två tomma pappkassar i ena handen. Yeah. Kuljul. Men det gick bra sen ändå, kom ju hem och så. Och pulkan var ju ett genidrag, nu är det ju hur lätt som helst att gå iväg och handla i vinter. Jag är för klen i axlarna och armarna, så jag klarar knappt en kasse hem, då har jag ont i en vecka. Men nu är ju det problemet löst.

Förresten hörrni! Idag är det en månad kvar till julafton! :D Kul va? Tänk vad tiden går..