My own kind of therapy

Fy, imorse var det verkligen jobbigt att gå upp. Vet precis varför. Det var inte för att jag inte sov tillräckligt inatt, för jag sov nästan tio timmar. Det var helt enkelt för att det var dåligt väder ute. När det är grått ute vaknar jag inte på hela dagen knappt. Jätteknäppt, men det är verkligen så.

Idag har jag jobbat hela dagen. Var som vamligt segt en stund på eftermiddagen, men det gick ändå himla bra idag. Alltid skönare när chefen går hem tidigt. Inte för att man då kan missköta sitt jobb, men det är helt klart mer press på en att vara duktig hela tiden när chefen ser allt man gör. Jobb imorgon också, sen är jag ledig några dagar. Skönt.

Tvättid direkt när jag kom hem. Inte kul, men måste ju tvätta jobbkläderna.

Nu är jag tröttis, så nu ska jag sova. Får åka lite tidigare imorgon, för jag ska lämna Spiken hos Marcus under dagen. Tommy ska iväg till sin förhoppningsvis framtida skola på informationsträff, och vi vill ju inte lämna Spiken själv. Så då får Marcus vara hundvakt, men det gillar han ju. Götti.

Nattinuffsan!