My own kind of therapy

Alltså, det här med vädret.. Jag har liksom egentligen ingenting emot att det regnar. Vi har ju trots allt haft en fin sommar, utan särskilt mycket regn (i alla fall när jag varit i Sverige..), och det börjar ju dra åt höst, och då ska det ju regna. Och så är det ju lite mysigt när det regnar också. Men att jag blir så himla påverkad när det är grått ute, det är inte kul! Jag märker inte av det nåt speciellt när det sådär riktigt spöregnar och så, men när det liksom bara är jämngrått och strilar lite, nej, det tycker inte min kropp om. Jag blir så fruktansvärt trött att det är helt sjukt! Inatt sov jag tio timmar, och fick vakna av mig själv imorse, men jag var ändå så trött att jag inte vaknat till ordentligt förrän för bara några timmar sen. Var så trött att jag inte ens orkade köra på gymmet, trots att jag ändå tvingat mig dit. Brukar ju liksom släppa när man väl kommit igång, men icke. Gick så långt att jag till och med köpte mig en påse smågodis, för första gången sen i juni, bara för att pigga upp mig lite. Nu har jag faktiskt inte ens rört påsen än, men ändå. Geez, liksom. Wakey, wakey. Vaknade som sagt till lite mer för nån timma sen, och då passade jag på att gå ut med Spikeyloo. Så skönt! Luften var så härlig att andas att jag blev lycklig i själen. Höstluft! Och Spiken var så duktig och gick med mig, behövde inte dra i honom en endaste gång, så till och med han tyckte att det var skönt ute idag!

Vad tycks förresten om nya temat på bloggen? Borde egentligen snygga till den med nån snygg byline, eller vad det nu kallas, men jag är inte så händig med sånt. Tommy får fixa. Men tycker att bloggen är väldigt clean och bra nu, jag är nöjd! Självklart är det ett förinställt tema, men ändå!